Rättsröta i Sverige

Det är dags att bli allvarlig för en stund...

Jag läste nyligen att de svenska domstolarna saknar kompetens när det gäller IT-relaterade mål. Det finns inte heller några specialutbildade domstolar i uppgift att ta hand om komplexa, eller ens de simplaste av IT-mål.

– I regel hanterar man det genom att välja en domare som rent privat har större kunskaper än andra. Men man kan inte prata om någon specialistkunskap, säger Staffan Levén, hovrättslagman vid hovrätten för västra Sverige, till IDG.

Vi hade också nyligen den löjeväckande razzian och utredningen mot The Pirate Bay. För er som inte vet så erhåller Pirate Bay ”trackers” till upphovsrättskyddat material. Förenklat kan man säga att de tillhandahåller länkar till upphovsrättskyddade filmer och musik, på samma sätt som Google och dylika sökmotorer gör.

Antipiratbyrån gillar naturligtvis inte att det är så lätt att ”fildela” och med hjälp av kammaråklagare Håkan Roswall så gjorde man 2006 en razzia mot Pirate Bays webbhotell. Pirate Bay har inget upphovsrättskyddat material på sina servrar och man kan, genom att använda Internet, mycket enkelt se vad de sysslar med. Man kan också enkelt konstatera att det de gör inte är olagligt. Det hindrade dock aldrig Roswall och polisen.

Samtliga servrar på webbhotellet beslagtogs, vilket ledde till att andra företag och privatpersoner som hade sina hemsidor på samma webbhotell som Pirate Bay, nu kopplades ned. Alla dessa servrar behölls också under mycket lång tid och de drabbade fick ingen som helst kompensation för att deras hemsidor, och i många fall verksamhet, stängts ned. Pirate Bay var dock igång igen inom några timmar, nu från ett utländskt webbhotell. Idag drivs de återigen från Sverige.

Noterbart i sammanhanget är att Kavkascenter, en Rysslandskritisk nyhetssajt hade sin hemsida på nämnda webbhotell. Roswall hade vid ett tidigare tillfälle försökt få den hemsidan stängd, men misslyckats då det är en nyhetssajt som är särskilt skyddad enligt svensk grundlag eftersom den har utgivningsbevis. Var det bara en slump att den sidan rök med av bara farten?

Personerna bakom Pirate Bay står fortfarande åtalade, trots att de inte begått någonting som tycks strida mot lagen. Åklagare Roswall har varit i rejält blåsväder sedan folk kritiserat att det inte fanns någon grund för razzian och att man huvudlöst går ärenden åt privata intresseorganisationer.

Roswall har vid upprepade tillfällen begärt uppskov och något datum för en rättgång tycks ännu inte vara satt. Det är uppenbart att åklagaren desperat söker efter någonting för att kunna rättfärdiga sitt snedsteg.

Personerna bakom Pirate Bay är åtalade för olaglig fildelning eller medhjälp till olaglig fildelning. Olaglig fildelning har de helt uppenbarligen inte begått och detsamma går att säga om medhjälp till olaglig fildelning. Skulle de, mot all förmodan, bli dömda så innebär det att vi som samhälle härnäst måste gå efter personer bakom Google, MSN, Gula Sidorna, Telia, osv.

Som grädde på moset är det uppenbart att tillslaget i grund och botten föregicks av ministerstyre. Bodström hade innan razzian varit i kontakt med Antipiratbyråns amerikanska motsvarighet och dess myndigheter, där det konstaterades att det skulle ligga i allas intresse att stänga Pirate Bay för gott. Om inte kunde handelssanktioner mot Sverige vara aktuellt. Trots ganska uppenbara bevis friades Bodström i den JO-anmälan som riktades mot honom.

Den svenska rättsrötan stannar dock inte vid detta. Nyligen dömdes en svensk Uppsalabo till villkorlig dom och dryga böter. Av utredningen att döma så har den tekniska bevisningen och hur man beaktat den varit under all kritik. Åklagaren och hennes kumpaner säger till exempel att det är väldigt konstigt att man har ett lösenordsknäckningsprogram och att det är konstigt att ha säkerhetsprogram, som följer med de flesta Linuxdistributioner. (Linux är ett gratis operativsystem, och ett alternativ till Windows.)

Chatrine Rudström är kammaråklagare i Uppsala med it-brott som specialitet. Hon har drivit en rad mål där avancerad teknik figurerar, bland annat fallet med den utpekade ”Uppsalahackaren”. Målet har behandlats av en vanlig rotel på Svea hovrätt, utan särskild it-kompetens.

– Alla tre parter, domstolarna, åklagare och advokater, brister i kunskap om vad som nu är basal bevisning, erkänner Rudström för IDG.

Detta erkänner alltså den åklagare som ”satte dit” Uppsalahackern. Skrämmande, var ordet.

Framtiden då? Ja, inte ser det bättre ut. Antipiratbyrån, som jag berättade om tidigare, är en ekonomisk förening som företräder företag inom den svenska film- och datorspelsbranschen. Med andra ord är de som vilka andra företag som helst, med syfte att göra vinningar till sig själva. Detta till trots så samarbetar de VÄLDIGT NÄRA polisen. De får ta del i utredningar, deltaga i razzior och påverka polis och åklagare på ett skrämmande sätt som hotar vår rättssäkerhet.

Idag rapporteras det att Antipiratbyrån fått gå igenom hårddiskar som beslagtagits i en razzia mot en misstänkt ”pirat”, som polisanmälts av, just det, Antipiratbyrån. Motiveringarna till beslutet är också de skrämmande. Britt-Louise Viklund säger till IDG:

– Deras företrädare som ska höras i rätten ska höras under ed som alla andra och det är upp till rätten att avgöra deras trovärdighet. Vi får utgå från att inte ens antipiratbyråns företrädare begår mened för att främja sin egen organisation.

Hur ofta skickas den informationen till privata intresseorganisationer?
– Det kanske inte är så ofta, men vi måste ibland göra så eftersom vi tar in experter.

Deras experter i målet är alltså samma personer som gjort polisanmälan. Samma organisation som far med osanningar i media för att främja sina intressen. Samma organisation som föranlett ministerstyre i Sverige. Samma organisation som moraliskt agerar minst lika fel som landets alla ”fildelare”. Rättsröta, någon?

Antipiratbyrån har stött på ett problem i sin jakt på fildelare. För att få tag på en ”fildelare” måste man spåra denne via IP-adressen. För att få ut personuppgifter kring vem som har den aktuella IP-adressen krävs det att brottets straffskala är fängelsestraff, vilket fildelning inte är idag.

Antipiratbyrån gillar naturligtvis inte detta och man har varit på regeringen för att få till stånd en ändring. Enligt ett förslag skall upphovsrättshavarna (Antipiratbyrån) själva få begära ut personuppgifter kring misstänkta fildelare! Det är naturligtvis ett stort hot mot den personliga integriteten och det är en skandal att man ens funderar på att låta privata intresseorganisationer agera polis. Förslaget utsattes för hård kritik och går förhoppningsvis inte igenom.

Hur som helst så är det en skrämmande utveckling vi går mot, där företag som Antipiratbyrån får stor makt.